Låten och inspirationen

Det här är inte en blogg om rock. Det är en blogg om inspirationskällorna bakom. Människor, händelser och platser som skapat musikhistoria.

Dagen då floden brann

Publicerad 2019-05-05 19:22:35 i Allmänt,

Cuyahoga

R.E.M. I 1986

Up underneath the river bed
We'll burn the river down

Den 22 juni 1969 började Cuyahoga brinna. Gnistor från ett passerande tåg hade tänt eld på oljespill och bråte som flöt på flodens yta. Inom loppet av några minuter började lågor slå upp från vattenytan. En liten stund senare stod en stor del av strömmen i brand. Rök steg mot himlen. Sotflagor regnade ner. Det måste har varit en närmast surrealistisk syn för alla förbipasserande när hela floden stod i lågor.

Ja, ni läste rätt; floden började brinna. Några veckor senare publicerade Time ett reportage från flodbranden. De illustrerade artikeln med dramatiska bilder från eldsvådan. Gigantiska lågor som slog upp från det mörka vattendraget och slukade en båt.

Cuyahoga, en 16 mil lång flod som ringlar sig genom Ohio innan den klyver miljonstaden Cleveland på mitten, för att sedan löpa ut i Ontariosjön, var i ett sorgligt skick. Varje dag dumpades miljontals liter hushållsavfall, blandat med kemikalier från industrierna i området, orenat i floden och skapade en kemisk soppa av guds nåde. I Time gav reportern en målande beskrivning av dess tillstånd: ”Chokladbrun, oljig, bubblande av gaser från under ytan, sipprar den fram snarare än flyter.”

Och nog stämde reporterns iakttagelser. Ett stående skämt i Cleveland var att om man skulle råka ramla ner i floden skulle man inte drunkna - utan upplösas. Och från den centrala vattenmyndigheten meddelade man att Cuyahoga nedströms inte visade något tecken på synligt liv. Inte ens iglar och dymaskar, som annars brukade överleva det mesta, fanns kvar på flodbotten.

Nu var det bara en liten detalj som inte stämde. Bilden i Time kom inte från den aktuella branden utan från ett annat tillfälle 17 år tidigare, närmare bestämt 1952, från en betydligt större brand på floden. Faktum var att bränder på de mer betydande floderna i USA, vid den här tiden var så vanliga, att den här speciella branden, som var släckt inom en halvtimme och förorsakade lite skador, knappast skapade mer en notis i lokaltidningen.

Branden på Cuyahoga 1969 var inte den första flodbranden i USA, men den sista. Synen vid den här tiden på vattendrag i allmänhet var att de var praktiska och kostnadsfria avlopp. Men saker började att hända. För det första var flodbränder kostsamma och farliga. Det var en dyr historia när båtar, broar och bryggor slukades av lågorna. Vid det här laget hade dessutom miljömedvetande ökat i USA. Det säger sig självt; floder ska inte brinna. Eller som en miljöaktivist uttryckte det: ”When rivers are on fire, you know things are bad.”

Nu var Cuyahoga långtifrån ensamt om att vara förorenad. I Time beskrevs hur: ”Potomac når nationens huvudstad som en behaglig å, och lämnar den stinkande från de miljoner och åter miljoner liter avloppsvatten som spolas ner i floden dagligen. Bland andra ohyggligheter kan nämnas hur Omahas slakterifabriker fyller Missouri med fettklumpar stora som apelsiner eller hur St Louis tar sitt dricksvatten från den dyiga nedre Missouri därför att Mississippi är betydligt smutsigare. Mängder av USA:s floder är allvarligt förorenade – den strida Chattahoochee, majestätiska Hudson och den tysta Milwaukee, plus Buffalo, Merrimack, Monongahlea, Niagara, Delaware, Rouge, Escambia och Havasupi.” Men värst av alla konkluderade artikeln, var Cuyahoga.

Cuyahoga blev en symbol för tillståndet hos den amerikanska miljön i allmänhet – och vattendragen i synnerhet. Och tillståndet var inte bra. Dessutom var flodbränder, som sagt, både kostsamma och farliga. I Cleveland såg myndigheterna till att införa vattenreningsverk och la på avgifter på industriernas utsläpp. Och 1972 röstade kongressen i genom en vattenvårdslag: Clean Water Act samt skapade samtidigt ett flertal federala miljömyndigheter.

R.E.M, kvartetten från Athens i Georgia, var redan ett etablerat kultband känt för sina samhällsmedvetna texter och med flera smärre hits som ”Radio Free Europe” på sin CV, när de 1986 släppte sin fjärde fullängdare: Lifes Rich Pageant. Med på plattan fanns två låtar som tog upp miljöfrågor; ”Fall on me” samt ”Cuyahoga”.

Det är något speciellt med floder. Något mytiskt. Nästan religiöst. Större än livet självt. Och samtidigt en symbol för själva livet. Förgängligt och flyktigt men samtidigt bestående och evigt. Kanske var det detta som Michael Stipe tänkte på när han skrev texten till ”Cuyahoga”.

”Cuyahoga” är en sång, en hymn, om sorg och saknad. Saknad efter något som inte längre finns. Något som gått förlorat. Med tillbakablickar ger Michael Stipe oss minnesbilder av en natur och en flod som numera, i vårt industrialiserade samhälle, har förötts. Förstörts. Med sitt lågmälda vemod är den en skarp kritik mot vår tids miljöförstöring. 

Rewrite the book and rule the pages
Saving face, secured in faith
Bury, burn the waste behind you

”Cuyahoga” stod ut. Vid den här tiden var det inte vanligt att rockband tog upp miljöfrågor. Det här var mitt under heavy metal-eran och de flesta artister var mer bekymrade över vad för hårspray de skulle använda – än larmsignaler från Moder Jord.

Nu var inte R.E.M. de enda som uppmärksammat staden Cleveland och dess eldfängda flod. Redan 1972 spelade Randy Newman in den milt sagt satiriska ”Burn on” till sitt prisade album Sail away, som tog upp den vid det här laget famösa eldsvådan.

Trots allt kom det något gott ur branden på Cuyahoga. Man skapade federala och statliga miljömyndigheter. Nationen firade för första gången Earth day 1970. Och 1972 klubbade kongressen i genom det som skulle bli Clean Water Act: Amerikas första miljölagstiftning för vattendrag. Men när kongressen klubbade i genom den nya lagen tillhörde flodbränder redan det förflutna.

Idag är de amerikanska floderna i betydligt bättre skick. Det gäller även Cuyahoga. Mot slutet av 80-talet kom rapporter om att livet hade börjat återvända till floden, inkluderat insekter och mollusker. Och Clevelands miljömyndighet rapporterade att Cuyahoga inte längre ”sipprade” utan faktiskt flöt fram och till och med, stundtals, gnistrade och blänkte. Precis som en flod ska göra. Den kanske inte var helt ren - men i alla fall brandsäker.

 

"(The song) is a metaphor for America and it's lost promises. This is where the Indians were and now look at it. It's one of the ugliest fucking rivers in the world."

I biografin R.E.M inside out: The story behind every song delger bandets gitarrist Peter Buck sina tankar kring ”Cuyahoga”.

 

 

 

Fler låtar om floder:

Creedence Clearwater Revival – ”Green River”

Om det lilla vattendraget Putah Creek i Norra Kalifornien

Simple Minds – ”Waterfront”

Inspirerad av de gamla varven vid floden Clyde i Glasgow

Genesis – ”Firth on fifth”

Ordlek med floden Forth mynning i Skottland

Led Zeppelin – ”When the levee breaks”

Om när Mississippi svämmade över 1927

 

Lyssna på låten här:

 

 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Daniel K

Mitt namn är Daniel K och jag är en rocker. Välkommen till min blogg. På den här bloggen kommer jag varje söndag publicera en ny miniessä om inspirationskällorna inom populärkulturen. Vare sig ni gillar dem eller inte, får ni gärna skriva en kommentar. Jag hoppas ni får en givande läsning!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela