Låten och inspirationen

Det här är inte en blogg om rock. Det är en blogg om inspirationskällorna bakom. Människor, händelser och platser som skapat musikhistoria.

Forntida babylonisk kung erövrar dansgolvet

Publicerad 2021-06-06 16:29:00 i Allmänt,

Rivers of Babylon

Boney M I 1978

By the rivers of Babylon, there we sat down
Yeah, we wept, when we remembered Zion

En tysk svengali, några karibiska discoartister och en forntida babylonisk kung. Det är konceptet på framgång. Och tillsammans skulle de erövra både dansgolven och listorna.

Vissa påstår att han var ett monster. Nebukadnessar II, lejonet av Babylon, Destroyer of nations och inte minst drakdödaren, regent av det mäktiga babyloniska imperiet från 605 f. Kr. till sin död 562, förkroppsligade myten om krigarkonungen. I bibeln står det att Nebukadnessar var Guds verktyg för att hämnas den syndfulla befolkningen i Juda rike – ett öde som han verkar ha accepterat med glädje. Enligt samma bibliska källa valde Gud att senare straffa Nebukadnessar för hans arroganta stolthet med sju år av sinnessjukdom.

Nebukadnessar föddes någon gång efter år 630 f. Kr. Han var den äldste sonen till kung Nabopolassar som var grundaren till den Chaldeiska dynastin i Babylon. Nabopolassar hade framgångsrikt befriat det babyloniska folket från det assyriska oket och krossat de sista resterna av det assyriska styret när han intog Nineve. Han skröt om sina segrar; att han hade ”slaktat assyriernas land” och ”förvandlat den fientliga nationen till en ruinhög”.

Redan vid den här tiden stod den unge kronprinsen Nebukadnessar, som brukligt var, vid sin fars sida under fälttågen. Han var bland annat med när babyloniska styrkor krossade en egyptisk här 605 vid slaget Carchemish, en seger som innebar att babylonierna blev herrar över hela Syrien. När Naobopolassar dog ett år senare, kröntes Nebukadnessar till kung.

Nu när Nebukadnessar II hade den absoluta makten över ett stort imperium, satte han i gång med att expandera sitt rike västerut. Att han redan hade gift sig med en prinsessa från Medien (ett forntida land i nuvarande Iran), en taktisk äktenskapsallians för att säkra gränsen österut, gjorde nu att han kunde lägga allt fokus västerut. Mellan 604 till 601 underkastade sig flera mindre stater, inkluderat det lilla judiska kungariket Juda rike, hans styre. Nebukadnessar tillkännagav sin intention att inte ha ”någon motståndare från horisonten till skyn”.

Nu var det inte bara på slagfältet som Nebukadnessar gjorde sig ett namn. Precis som många andra diktatorer och tyranner var han intresserad av arkitektur. Nebukadnessar ville att hans babyloniska huvudstad skulle spegla hans storhet. Med hjälp av slavar från alla de riken Nebukadnessar hade erövrat byggde han det ena storslagna byggnadsverket efter det andra. Han lät bland annat uppföra Babylons hängande trädgårdar, en av världens sju underverk. Även den famösa Ishtarporten, som numera kan beskådas på Pergamonmuseet i Berlin, kom till på hans initiativ. 

Nebukadnessar II var en otroligt skicklig härförare och statsman, på samma gång som han var en brutal erövrare. Han var hatad och avskydd av de judiska skribenter som författade bibeln. Han var dessutom from och gudfruktig. I alla hans krönikor och inskriptioner underströk han sin trohet till babyloniernas gud Marduk. Och segern mot judarna såg han endast som ett bevis på Marduks överlägsenhet gentemot judarnas gud.

Men han var även en stor reformatör på andra områden. Han försvarade och hjälpte de fattiga. Han reformerade det babyloniska rättsväsendet, förbjöd mutor och åtalade en mängd statstjänstemän för korruption.

Sporrad av sin framgång bestämde sig Nebukadnessar 601 f. Kr. för att ta sig an sin största rival – Egypten. Han sände flera arméer till det mytiska landet men den här gången blev det tvärstopp. Nebukadnessar led ett tungt nederlag och han fick dra tillbaka sina styrkor.

Nederlaget gjorde att ett flertal av hans vasallstater, däribland Juda gjorde uppror mot honom. Nebukadnessar drog sig tillbaka till Babylonien och började ruva på sin hämnd. Efter ett kort uppehåll stormade han västerut ännu en gång för att kväsa allt motstånd. 597 underkastade sig Juda rike på nytt. Nebukadnessar lät deportera dess kung Jojakin till Babylon. 588 revolterade på nytt Juda, den här gången under ledning av kungens farbror Sidkia. De kommande två åren pågick revolten för fullt.

Under kriget belägrade Nebukadnessar det trotsiga Jerusalem. Belägring varade i flera månader innan Nebukadnessar till slut valde att storma staden. Det slutade med att han fullständigt krossade motståndet och la hela Jerusalem i ruiner.

Nebukadnessar gav order om att hela staden skulle förstöras, dess invånare skulle slaktas, det judiska templet jämnas med marken. Prins Sidkia fick bevittna när hans söner avrättades. Det var det sista han såg, för därefter stack de ut ögonen på honom. De överlevande judarna blev sedan deporterade österut, där de sörjde sitt Sion … ”by the rivers of babylon”.

Under 70-talet hette Abbas främsta konkurrent Boney M. Boney M var skapad av den tyske producenten Frank Farian och uppkallad efter en australiensisk teveserie. Under 60-talet var Farian en tysk rockartist men det ändrades i början av 70-talet när hans skivbolag ville att han skulle spela in tyska schlagers på kända rocklåtar. Det som i brittisk press skadeglatt kallas ”Oompah pop” och som tyskarna var omåttlig förtjusta i. Men efter några plattor tröttnade Farian och sadlade om till producent i stället.

Själva gruppen Boney M, som hade sin bas i Frankfurt, hade Farian fått ihop av ett antal karibiska personer som jobbade i Västtyskland med Bobby Farrell, en dj från Aruba, som frontfigur bakom körande tjejer. Farrell med sina hialösa scenkreationer utgjorde blickpunkten när de spelade live, men medverkade sällan under inspelningarna. Faktum är att i den första upplagan av bandet mimade medlemmarna i princip till förinspelad musik. Allt var gjort av Farian, både musiken och sången. Farian till och med sjöng in både de kvinnliga* och manliga rösterna. Men det struntade publiken i. Boney M var en dundersuccé. Folk älskade deras eurodisco och de sålde miljontals album under 70-talet. De spelades på dansgolven över hela världen.

Och gruppen kunde göra discolåtar om vilka ämnen som helst med samma sorglösa entusiasm. I ”He was a steppenwolf” sammanfattar de Herman Hesses berömda roman från 1926, i den tunga balalajkadiscon ”Rasputin” hyllar de den sibiriske mystikern med rader som: ”Russia’s greatest love machine”. ”Ma Barker” handlar om den kvinnliga bankrånaren med samma namn som härjade under den amerikanska depressionen. I ”Belfast” gör de en discoskildring av det sekteristiska våldet i Ulster och blev märklig nog en stor hit i England fram tills IRA sprängde sju bomber i Londons West End.

Men deras största hit var utan tvekan ”Rivers of Babylon”. Låten var en cover. Det jamaicanska bandet The Melodians hade gjort sången redan 1970 och man kan höra den i filmen The Harder They Come. Brent Dowe och Trevor McNaughton i The Melodians hade helt enkelt tagit psalm nr 19 (samt med några enstaka rader från psalm nr 137) i psaltaren och tonsatt den i skön reggaestil.

There the wicked
Carried us away in captivity
Required from us a song
Now how shall we sing the Lord's song in a strange land?

Psalm nr 19 är urgammal och exakt när den komponerades vet man inte men det är belagt att den skrevs innan Jesu födelse. Den handlar om judarnas påtvingade exil i Babylon. Alla deras sorger och prövningar.

På Jamaica blev ”Rivers of Babylon” nästan en hymn för rastafarirörelsen. För rastafaris hade Babylon en helt annan mening. För dem var Babylon symbolen för den förtryckande västvärlden. Framförallt USA. Men även polisen som ständigt arresterade rastafaris för marijuanainnehav. I en intervju har Brent Dowe berättat att syftet med låten var just att öka folks medvetenhet om rastafarirörelsen. Till att börja med totalförbjöds låten på Jamaica men efter protester lyfte regeringen på bannlysningen och låten gick sedermera upp som etta på den jamaicanska listan.

Kontroversen kring ”Rivers of Babylon” var knappast någonting som bekymrade Boney M. Deras eurodiscoversion av låten blev en superhit när den släpptes på våren 1978. Den dominerade listorna i de flesta europeiska länder. Men störst framgång fick den i Storbritannien. Där låg ”Rivers of Babylon” på förstaplatsen i inte mindre än fem veckor och singeln sålde i mer den två miljoner exemplar. ”Rivers of Babylon” är fortfarande en av de tio bäst säljande singlarna i kungariket någonsin och den bäst säljande singel av en svart artist**.

I samband med att discovågen ebbade ut, började även Boney M:s popularitet minska. Dödsstöten för discogruppen blev när Frank Farian fick för sig att de skulle spela progressiv rock. Ett tack och lov bortglömt kapitel i rockhistorien.

Frank Farian gick vidare med att bli manager för en duo vid namn Milli Vanilli. Duon skulle skapa stor skandal när det visade sig att de att de inte sjungit en ton på sin hyllade platta – allt hade som vanligt spelats in av Farian. Milli Vanilli fick lämna tillbaka sin grammy och blev för evigt en symbol för fejk. Att Farian hade gjort detsamma med Boney M verkade vara bortglömt vid det här laget.  

Nebukadnessar dog 562 före Kristus. Efter hans död började det stora babyloniska imperiet att falla sönder. Hans son lyckades inte axla pappans mantel. Han mördades efter bara två år på tronen. Men det babyloniska riket hade redan då på väg utför. 20 år senare, 539, erövrade den persiske kungen Cyrus den store Babylonien och dess saga var all.

I samband med att perserna tog över Babylonien kunde judarna sakta men säkert återvända till sitt älskade Sion. Men de hade inte glömt bort Nebukadnessar. För judarna är han för evigt en symbol för den ondsinte tyrannen.

Idag är Nebukandnessar mest känd för att ha gett namn till buteljstorlek för champagne. Men i Israel minns man fortfarande hans illdåd. Nebukadnessar kommer alltid att vara associerad med hänsynslös och brutal erövring. Han uppfyllde profeten Jeremias profetia: ”he has gone from his place, to make your land a waste. Your cities will be ruins, without inhabitant.” Så tänk på alla judarnas tårar och lidande när du släpper loss på dansgolvet till den gamla reggaehymnen.

”Att en del av rockmusiken helt har urartat från socialt uppror till kallhamrad industri är knappast en nyhet. En grupp som Boney M t ex (som nyligen gästade Sverige), kan dess musik ens kallas rock? Det handlar om taktslag i matematisk precision; som en konstruerad metronomstyrd datamaskin - inte om rockmusik.”
                                                             Musikjournalisten Mia Gerdin rasar mot den nya gruppen Boney M i en artikel i DN 1977.
 

*Japp, redan vid den här tiden kunde man pitcha rösten

** Naturligtvis fick inte Dowe och McNaugthon låtskrivarcred. Det var först efter de hotat med domstol som skivbolaget gav med sig. 

 

Lyssna på låten här:

 

 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Daniel K

Mitt namn är Daniel K och jag är en rocker. Välkommen till min blogg. På den här bloggen kommer jag varje söndag publicera en ny miniessä om inspirationskällorna inom populärkulturen. Vare sig ni gillar dem eller inte, får ni gärna skriva en kommentar. Jag hoppas ni får en givande läsning!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela