Låten och inspirationen

Penny Lane

The Beatles I 1967 

Penny Lane is in my ears and in my eyes
There beneath the blue suburban skies

Skulle du vid något tillfälle ha vägarna förbi Liverpool finns det en lång rad ställen du bör besöka. I alla fall om du gillar Beatles.

I slutet av 1966 började Beatles inspelningarna av det som skulle bli Sergeant Pepper Lonely Heart Club Band. Ursprungsidén var ett temaalbum med olika berättelser och platser från Liverpool. En form av hyllning till Fab 4:s hemstad. Redan under inspelningen av Rubber Soul hade Lennon och McCartney lekt med tanken och sammanställt en lista med olika platsnamn i Liverpool. Även om många menar att det var Lennon som var drivande i den här idén var det till slut McCartney som först kom till skott.

”Penny Lane” är en nostalgisk tillbakablick på Liverpool under 50-talet då medlemmarna i Beatles tillbringade sina första år där. John Lennon växte upp i medelklassområdet Woolton medan McCartney bodde i arbetarklassförorten Allerton. Penny Lane är en gata i Woolton men brukar av Liverpoolbor betraktas som ett område. Man kan säga att Lennon därmed bodde i Penny Lane även om hans hus låg på Newcastle Street.

 Allt som beskrivs i texten, alla platser och figurer, har funnits i verkligheten. Till frisören på Penny Lane brukade till exempel Paul och hans bror Mike gå och klippa sig som barn. I ett reportage i Rolling Stones pekade Lennon ut var brandstationen låg, spårvagnskuren och banken et cetera.

Nu kom aldrig ”Penny Lane” med på Sergeant Pepper. Den släpptes istället som singel med ”Strawberry Fields Forever” som B-sida för att lösa kontraktsmässiga problem i USA. ”Strawberry Fields Forever” är komponerad av John Lennon och skriven ur ett barns synvinkel. Den är klart påverkad av den drog Lennon konsumerade som mjölk vid tidpunkten; LSD.

 Strawberry Fields var en uppfostringsanstalt för flickor i närheten av Lennons barndomshem i Woolton. Som pojke brukade han ströva omkring på Strawberry Fields med sina vänner. Hans moster Mimi brukade också ta med honom på den årliga friluftsfesten på området där frälsningsarmén brukade spela. John Lennon berättade själv om platsen i en intervju med Playboy 1980:

"Strawberry Fields is a real place. After I stopped living at Penny Lane, I moved in with my auntie who lived in the suburbs in a nice semidetached place with a small garden and doctors and lawyers and that ilk living around... not the poor slummy kind of image that was projected in all the Beatles stories. In the class system, it was about half a class higher than Paul, George and Ringo, who lived in government-subsidized housing. We owned our house and had a garden. They didn't have anything like that. Near that home was Strawberry Fields, a house near a boys' reformatory where I used to go to garden parties as a kid with my friends Nigel and Pete we would go there and hang out and sell lemonade bottles for a penny. We always had fun at Strawberry Fields. So that's where I got the name. But I used it as an image. Strawberry Fields forever." 

Om du ändå är i Woolton kan du passa på att besöka en annan sevärdhet. På St Peters kyrkogård ligger graven efter en viss Eleanor Rigby (1895-1939). Paul McCartney, som skrev ”Eleanor Rigby”, förnekar bestämt att det skulle vara från den här graven som han fått namnet till sin banbrytande låt. Han hävdar istället att han satte ihop namnen på en klädaffär i Bristol och en känd skådespelerska. Men bara det faktum att det finns en grav med namnet Eleanor Rigby bara ett stenkast från hans hem i Allerton är en händelse som låter som en tanke.

”Eleanor Rigby” kom närmast som en chock för lyssnarna när den släpptes 1966. De var den första poplåt som skildrade döden - och skilde sig därför radikalt från all annan musik vid den här tidpunkten. Den tog också upp andra samhällsföreteelser som knappast fanns med i andra poplåtar; som ensamhet, isolering och den ökade sekulariseringen.

Både ”Penny Lane” och ”Strawberry Fields Forever” har spelat en enorm betydelse för populärmusikens utveckling. Låtarna, i synnerhet ”Strawberry Fields Forever”, vidgade ramarna för vad som överhuvudtaget gick att göra i en studio.

 Bägge låtarna är fullproppade av ljudeffekter och arrangemangsfinesser. Många subtila effekter som lyssnaren knappt märker, till exempel kontrabasen på ”Penny Lane” som avbildar hur bankiren sätter sig ner i frisörstolen för att ansa håret. De bägge låtarna räknas inte bara som två av Beatles bästa låtar utan också som två av popens absoluta milstolpar. 

Så om du nu skulle ha vägarna förbi Liverpool, ta en tur förbi Penny Lane. Vem vet, du kanske stöter på brandmannen med timglaset eller den glade frisören som gärna visar upp sina fotografier.

Lyssna på låten här: