Låten och inspirationen

Sheela-na-gig

PJ Harvey I 1992

Look at these, my child-bearing hips
Look at these, my ruby red ruby lips

På små ödsliga landsortskyrkor dolt bakom mossa och murgröna, på gamla borgruiner vars väggar verkar rasa ihop, gömt bakom valven på de stora medeltida katedralerna, där kan man hitta de mest märkliga små bilder. Det handlar om Sheela-na-gig.

Sheela na gig (ibland även stavade Sheila eller Sheena) är små stenskulpturer eller stentavlor av skrevande kvinnor med ett stort flin på läpparna som visar upp sin vagina. Vi pratar om en gigantisk vagina. Det tittar på betraktaren med någon slags munter uppkäftighet i blicken samtidigt som de utan minsta diskretion visar upp det heligaste av det heligaste.

Det finns inget sexuellt över bilderna. Oftast är det äldre kvinnor som visar vulvan, ibland med rakad skalle. Men chockeffekten är obestridlig och de äger någon sällsam kraft. Och av någon märklig anledning hittar man dem oftast i kyrkor.

Sheela na gigs finns över hela norra Europa. I synnerhet på de brittiska öarna. På Storbritannien har man ett femtiotal registrerade exemplar. På Irland han man hittat inte mindre än 115 stycken. Det verkar finnas framför allt i de keltiska områdena. Vanligtvis återfinner man dem i kyrkor eller katedraler. Placerade högt uppe bland mellan kyrkvalven där de är svåra att se. En av de mest kända hittar man i Belinderry castle i Galway, Irland. Hon har ena armen höjd som en hälsning och den andra placerad på sitt kön. Omgiven av en massa keltiska symboler som triskele och marigold. På orten är hon känd som ”The Hag of the castle”.

Även Sverige har sina exempel. I fornsalen på Gotland finns en bildsten, den så kallade ”Ormkvinnans sten”. Längs ner på stenen ser man en skrevande kvinna med en elegant håruppsättning som håller två ormar i händerna. Många menar att det här kan vara ett exempel på en sheela na gig även om vagina inte är så definierad. Bildstenen är gjord någon gång under 400 – 500-talen, folkvandringstid, och på toppen av stenen finns en keltisk triskele med tre ormar eller andra djur.

Sheela na gig är gåtfulla. Faktum är att de är ett mysterium. Man har inte en aning varför man en gång har tillverkad dem eller vad de har haft för funktion. Än mindre varför man har placerad de nakna kvinnorna i kyrkor. Först så trodde man att stentavlorna var gjorda i hednisk tid och när man byggde kyrkorna helt enkelt använde sig av stenen. Men nutida forskning har visat att stenbilderna tillverkades samtidigt med kyrkan.

Under reformationen började man uppmärksamma de oanständiga bilderna. Det medförde att ett stort antal av den förstördes eller täcktes över. Man tror att det även har funnits en hel del Sheena na gig som träskulpturer men alla har gått förlorade vid den här tiden.

Det var först i slutet av 1800-talet som de ”återupptäcktes”. Och det blev ett ramaskri. De beskrevs som motbjudande, groteska, kusliga, fula och obscena. Det skamlösa uppvisande av det kvinnliga könet, speciellt på äldre vuxna kvinnor, var helt enkelt för mycket för den tidens forskare och antikvarier för att lägga tid på någon meningsfull analys.

Man avfärdade dem som vulgära. Kristna forskare försökte förklara deras förekomst, och i synnerhet varför man främst hittar dem i kyrkor, med att de var placerade där som någon slags varning för liderliga och kåta kvinnor. Men teorin håller inte riktigt. Varför skulle man i så fall placera dem högt uppe bland valven där man knappt kan se dem?

Man har fortfarande inte en aning om vad de har haft för funktion men det finns teorier. En teori är att de skulle vara någon slags hednisk fruktbarhetssymbol som har levt kvar när kristendomen tog över och levt sida vid sida med den nya guden. Sheela na gigs etymologi antyder att hon skulle ha släktskap med Ma Gog, den keltiska jordgudinnan.

En annan teori rör ingen mindre än Irlands nationalhelgon St Patrick. Precis som många andra helgon är St Patrick baserad på en äldre gudom. När St Patrick dök upp på scenen tog han över mycket att den keltiska guden Lughs egenskaper. Lughkulten integrerades med St Patricks festligheterna. Och Lughs fru Sheelah blev helt plötsligt St Patricks fru.

Under medeltiden firade man St Patrick under vilda festligheter i mitten av mars, en tillställning som pågick i tre dagar. Festligheterna sammanföll med vårdagjämningen. Det var som en karneval. "You were expected to go wild, to throw caution to the wind, to embrace chaos, because that's the nature of Carnival," berättar Shane Lehane, arkeolog på Cork College i en intervju med CNN. "It's a very important Irish tradition to recognize."

På den tredje och sista dagen firade man Sheelah och den kallades ”Sheelas day”. De här festligheterna fortsatte långt in på 1800-talet men allt efter kristendomen fick en starkare roll, tonades Sheelas roll ner och försvann. Och den tidigare gudinnan föll i glömska.

På många sätt är Sheela na gigs en hyllning till kvinnornas roll som förvaltare över födelsen och döden. I den irländska folkloristiken finns det uppgifter att man använde stentavlorna för att kurera sjuka och garantera fertilitet. De är knutna till barnmorskor och barnafödsel. Det finns någon djupt mänsklig över de här skulpturerna. Och det är trots allt från vaginan livet kommer.

En som definitivt gillar sheela na gigs är PJ Harvey. På sin debutplatta Dry från 1992 har hon med låten ”Sheel-na gig”. Sången handlar i grund och botten om ett misslyckat förhållande. Om en pojkvän som hon dumpat eller blivit dumpad från. En pojkvän som tycker att hon är allt för extrovert och exhibitionistisk för hans smak. Men Harvey har även berättat att stentavlorna var en inspirationskälla till låten:

"It was just the inspiration for the song, so it isn't a song about a stone carving, but when I wrote it, what I liked about the carving was that she was laughing, and ripping herself apart. You have humour and horrificness. It's the same with horror films – are they funny or just horrific? It's something that I really want to explore.", säger hon i en intervju med Puncture.

”Sheela na gig” är en rockig, och ganska lekfull, historia. PJ Harvey har bedyrat att det inte är en feministisk sång, utan gjord med glimten i ögat. Den blev en mindre hit när den kom. En av PJ Harveys första. Och den landade på blygsamma 69:e plats på den brittiska listan. I låten lyckas PJ Harvey väva in fraser från både Stephen Kings Carrie och musikalen South Pacific.

Sheela na gig har på senare tid fått en revival. Häromåret började en grupp irländska konstnärer i Project Sheela nyproducera Sheela na gigs som de placerade ut lite varstans i Dublin, i synnerhet på platser som huserat gamla Magdalenatvätterier som en protest över den katolska kyrkans makt. Stenbilderna var då som nu kontroversiella och flera av dem togs bort.

Meningarna om Sheela na gigs går isär. Är de vackra eller fula eller bara obscena? Enligt många är Sheela na gig en oanständig figur. Men för vem är hon oanständig? Hur man än vänder på det så har de här stenbilderna med kvinnor som visar fittan någon slags inneboende kraft. Kvinnor över hela världen hör deras kall; från kvinnorna i Saudi Arabien som rymmer från sina män till hela Metoo rörelsen. Kraften från en gigantisk vibrerande vulva.