Låten och inspirationen

Ohio

Crosby, Stills, Nash & Young I 1970

This summer I hear the drumming
Four dead in Ohio

USA hade länge varit förskonat från de studentuppror som drabbat Europa i slutet av 60-talet. Men ju längre tiden gick, och i takt med att krigslyckan hade vänt, började allt fler amerikaner protestera mot Vietnamkriget. Inte minst märktes det på universiteten där studenterna i allt högre utsträckning engagerade sig i fredsrörelsen. Makthavarna följde med oro utvecklingen. Något liknande det som hänt i Paris och London skulle inte få hända i USA. De hade bestämt sig för att med alla till buds stående medel slå ner motståndet.

Men makthavarna hade inte oddsen på sin sida. Runt 1969 började det klarna för den amerikanska allmänheten att det gick åt helvete för deras trupper i Vietnam. Efter Tet-offensiven kom allt fler av deras grabbar hem i liksäckar. Och på teve och i tidningarna valsade historien om Song Mymassakern. Richard Nixon hade gått på val med löftet att ta hem trupperna från Sydostasien, istället infördes allmän värnplikt. Och när USA i slutet av april 1970 gick in med 20 000 man i det neutrala Kambodja fick det bägaren att rinna över.

Över hela USA demonstrerade studenter mot kriget. Även på Kent State universitetet i Ohio var en stor fredsmanifestation planerad måndagen den 4 maj. Men demonstrationen hade föregåtts av oroligheter. Man hade ockuperat flera av skolan fakulteter. Och ett stort antal studenter hade redan dagarna innan startat spontana protester inne i samhället Kent. Det rapporterades om bråk på stan, ett flertal skyltfönster hade slagits sönder och på universitetets campus hade någon satt eld på en tom ekonomibyggnad.

Kents borgmästare såg sig nödgad att be Ohios guvernör, James A. Rhodes, om hjälp för att upprätthålla ordningen. Myndigheterna ville omedelbart stävja ”upproret”. Närmare 1 000 nationalgardister beväpnade med automatgevär kallades till Kent, där de slog läger mitt på campuset.

Guvernören hade beordrat dem till universitetet efter han hade fått ”underrättelsematerial” om att det skulle finnas ”utomstående agitatorer” på campuset. Något som i efterhand visat sig vara felaktigt. Vissa menar att ordern att kalla in militären kom direkt från Vita Huset.

Militär på skolområdet sågs som oerhört provocerande av eleverna. Det låg i luften att något skulle hända. Demonstrationen den 4 maj skulle hållas vid lunchtid. Trots att skolledningen delat ut över 12 000 flygblad där det stod att evenemanget var inställt, hade ändå över 2 000 studenter samlats på campusets stora allmänning.

I det här läget beslöt sig nationalgardsledningen för att skingra demonstranterna. Med hjälp av en stor högtalare ropade en officer ut ordern. Men demonstranterna vägrade flytta på sig. Då valde militären att använda tårgas. Studenterna svarade med att kasta sten. Tårgasen var dock inte särskilt effektiv eftersom det var blåsigt den här dagen. Det enda alternativet som återstod för militären var att i samlad trupp fösa bort ungdomarna från området med sina bajonetter.

Nationalgardet lyckades skingra folkmassan och driva upp demonstranterna på en höjd invid området. Men istället för att stanna där fortsatte trupperna nerför slänten på andra sidan. Soldaterna hamnade i oordning samtidigt som vissa studenter fortsatte kasta sten på dem från höjden. Då, utan förvarning, öppnade soldaterna eld. Utredningen efteråt visade att skottlossningen endast varade i tretton sekunder.

När röken hade skingrats låg fyra studenter döda medan nio andra var svårt skadade. Fortfarande närmare fem decennier efteråt, är det oklart varför militären började skjuta. Några av soldaterna har i förhör vittnat om att de fruktade för sina liv. Men samtliga studenter var obeväpnade. Dessutom var de flesta dödsoffer över hundra meter från soldaterna. Faktum var att två av de ihjälskjutna överhuvudtaget inte hade något med demonstrationerna att göra. De var på väg till sina lektioner en bra bit därifrån.

14-åriga Mary Vecchio på rymmen hemifrån, fångades på bild när hon knäböjde, skrikande, vid en skjuten man. Bilden vann sedermera Pulitzerpriset och har blivit en symbol för händelserna den här dagen.

Man kan lätt föreställa sig den chock händelserna på Kent State orsakade den amerikanska nationen. Dödsskjutningen är fullt jämförbar med skotten i Ådalen –31, då den svenska militären avlossade sina gevär mot fredliga demonstranter. Inte nog med att amerikaner dog som flugor i Vietnam. Nu öppnade armén eld mot sina egna landsmän. Studenter. Ungdomar.

Reaktionen lät inte vänta på sig. Bara fem dagar efter massakern demonstrerade över 100 000 personer i Washington mot Vietnamkriget och dödsskjutningarna i Kent. Säkerhetstjänsten fruktade för presidentens liv. Militär kallades in och Nixon fick under två dagar sättas i säkerhet i Camp Davis.

Som ett svar på massakern gick även hundratals amerikanska college och universitet ut i strejk. Enligt vissa beräkningar strejkade fyra miljoner amerikanska studenter de här dagarna. Ytterligare två elever dödades på Jackson State i Mississippi som en direkt följd av skolprotesterna. Men eftersom de var svarta blev det ingen större publicitet i pressen.

Även Neil Young hade hört talas händelserna på Kent State. Han hade läst i Life om det. Som ett snabbt svar på Nixons övergrepp kom ”Ohio”. Sången är en typisk Neil Young komposition med en ringande gitarrslinga och en genomgående textrad som upprepas som ett mantra. Bandet lyckades med konststycket att få ut låten som singel bara två veckor efter dödsskjutningen i Kent. Vid den här tidpunkten var CSN&Y:s egen låt ”Teach Your Children”, skriven av Graham Nash, på väg mot toppen av Billboardlistan. ”Ohio” gick direkt upp på listans förstaplats och petade därmed ner Nash sång.

”Så som jag minns det, var jag tillsammans med Neil hemma hos en kompis och jag gav honom Life Magazine med Kent State bilderna. Han satt tyst en lång stund, sen plockade han upp gitarren och tjugo minuter senare hade han den här låten. Jag ringde Stephen och Graham, och vi bokade omedelbart en studio. Vi gav sedan inspelningen till Ahmet Ertegun som flög till New York dagen därpå och samma vecka släpptes singeln. ”Teach Your Children” var då på väg mot förstaplatsen, och vi slog ut den från listan med vår egen sång, och Nash sa aldrig ett ord om det, han ska ha cred för det. Han visste hur viktigt det var att sången kom ut.” berättar David Crosby.

Av rockhistoriens politiska låtar är ”Ohio” en av dem som fått störst betydelse och genomslagskraft. Inte bara för att den var rykande aktuell när den kom, utan framförallt för att Neil Young valde att direkt att konfrontera makthavarna med deras dåd. ”Ohio” tar parti och nämner namn.

Händelserna på Kent State är för evigt inskriven i de amerikanska historieböckerna. En incident som om möjligt solkade Richard Nixons redan genomsolkade rykte ännu mer. Tillsammans med demokraternas partikonvent i Chicago, Stoneskonserten i Altamont, Tate/LaBiancamorden markerade Kent State en ny era i den amerikanska historien. Framgångssagan USA var över. Nya bistrare tider väntade.

”For me ’Ohio’ was a high point of the band, a major point of validity. There we were reacting to reality, dealing with it on the highest level we could – relevant, immediate. It named names and pointed the finger. It said ’Nixon’. I was so moved by it that I completely lost it at the end of the song, in the recording studio, screaming ’... Four ... Why? ... How many more?'”

David Crosby återberättar hur ”Ohio” kom till.

 

Fler låtar om dödsskjutningarna på Kent State:

Steve Miller Band ”Jackson-Kent Blues”

The Beach Boys ”Student Demonstration Time”

The Isley brothers ”Ohio/Machine gun”

Genesis ”The Knife”*

Yes ”Long Distance Runaround”**

 

*Inspirerad av Gandhi skrev Peter Gabriel texten till ”The Knife”. Den handlar om hur diktaturer alltid försöker trycka ner sin befolkning. I mitten av låten låter Genesis oss återuppleva händelserna vid Kent State.

**”Long Distance Runaround” handlar egentligen om religionens dubbla och förvirrande budskap men de dagsaktuella händelserna på Kent State letade sig även in i Jon Andersons text: ”hot color melting the anger to stone ...”

 

 

Lyssna på låten här: