Låten och inspirationen

Det här är inte en blogg om rock. Det är en blogg om inspirationskällorna bakom. Människor, händelser och platser som skapat musikhistoria.

Punkrebell avslöjar solkig bakgrund

Publicerad 2020-08-30 14:41:53 i Allmänt,

53rd & 3rd

The Ramones I 1976 

Don't it make you feel sick?

Saker och ting är inte alltid vad de verkar vara. En till synes oskyldig låt. Om en korsning i New York. Avslöjar en mörk hemlighet.

Många drar paralleller mellan Dee Dee Ramone och Dennis Wilson. Medan Dennis Wilson var den enda medlemmen i Beach Boys som verkligen surfade, anses Dee Dee var den enda riktige punkaren i Ramones. Till skillnad från den ultrakonservative Johnny Ramone som röstade republikanskt och var medlem i den amerikanska vapenlobbyn eller den judiske medelklasspojken Joey Ramone, personifierade Dee Dee punken. Han var punk innan punken innan ens var påtänkt. Men bakom den glättiga fasaden doldes en solkigt förflutet.

Dee Dee Ramone föddes som Douglas Colvin i Västberlin. En beskrivning av den unge Douglas barndom hade lika gärna kunnat komma från någon av socialtjänstens utredningar. Dee Dees pappa var krigsveteran som både hade kämpat i andra världskriget och Koreakriget. Han var mer än dubbelt så gammal som Dee Dees mor. Pappan söp; ofta och mycket. Mamman också. Dee Dee brukade ofta ligga vaken om nätterna och lyssna när hans föräldrar bråkade. Alienerad från sin mor och far ägnade han en stor del av sin tid åt snatterier och att droga.

Dee Dee tillbringade sina första 14 år i Berlin. En tid som skulle prägla honom för all framtid. Dee Dee såg under hela sin livstid tyskan som sitt förstaspråk. Mycket av Dee Dees uppväxt i Tyskland går igen i Ramones låtar. Framförallt alla nazianspelningar. Som barn var Dee Dees huvudintresse att leta reda på på gamla krigssouvenirer bland ruinerna av efterkrigstidens Berlin; patroner, gasmasker, bajonnetter och hjälmar. Bland krigsbråten hittade även Dee Dee kvarlämnade morfinampuller. Det var så hans missbruk började.

Större delen av sitt liv, med undantag för några korta avbrott, var Dee Dee narkoman. Experimenten med morfin i hans tidiga tonår övergick snart till heroin. Men Dee Dee knaprade även amfetamin och sniffade lim (Japp, alla sånger om att sniffa lim var inte tagna ur luften. Dee Dee bokstavligt talat älskade att sniffa lim). 

Den 2 februari 1976 gick The Ramones in i studion på Plaza Sound i New York för att spela in sitt debutalbum. Inspelningen kostade endast 6 200 dollar vilket får anses som mycket blygsam summa*. Arbetet gick snabbt Alla albumspår spelades in live i en eller två tagningar. Nästan inga pålägg. Själva inspelningen tog två dagar samt ytterligare två dagar för att lägga på Joeys sång. Mixningen tog tio timmar och då blev det ändå tid över för några alternativa mixningar.

Resultatet blev en av vår tids allra främsta rockalbum. En punkklassiker. 14 sånger på 28 minuter och 53 sekunder. Bara hits. Genomsnittslängden på låtarna var två minuter och tolv sekunder. Så nära man kan komma den angivna låttiden för 60-talets popperfektion. Med på albumet fanns även låten ”53rd and 3rd”. 

Korsningen mellan tredje gatan och 53:e var New Yorks gayprostitutionsstråk. Området brukar allmänt kallas ”The Loop”. Här kunde man se unga manliga prostituerade, så kallade ”chicken hawks”, hänga för att sälja sin kropp till äldre män. I området fanns också kända gaybarer som Rounds och Red. 1994 valde de styrande i New York att rensa upp i området för att få bort de nattliga aktiviteterna. Ett flertal tillslag gjordes av polisen och trots protester från gayaktivistgrupper stängdes också alla gaybarer.

Låten är skriven av Dee Dee. För att finansiera sitt heroinmissbruk sålde han sin kropp. Och torskarna var många. Dee Dees vänner kunde ofta se honom i gathörnet med sin svarta skinnjacka. Väntande på att en kund skulle plocka upp honom. 

För 30 dollar kunde någon affärsman få en avsugning direkt i bilen. Eller kanske en avrunkning. Och la de upp några extra dollar kunde till och med bli en snabbis i någon mörk gränd. Enligt alla källor var Dee Dee heterosexuell. Men för att ha råd med heroin kan man nedlåta sig till det mesta.

”53rd & 3rds” huvudperson är en Vietnamveteran som har återvänt hem. Medan har går där i gatukorsningen kokar han av vrede samtidigt som han möter sin blivande kund: 

If you think you can, well come on man
I was a Green Beret in Vietnam
No more of your fairy stories
'Cause I got my other worries

Och i låten slutar deras möte fatalt för torsken:

Then I took out my razor blade
Then I did what God forbade
Now the cops are after me
But I proved that I'm no sissy

I Legs McNeils och Gillian McCains utmärkta rockbiografi Please Kill Me har Dee Dee själv har kommenterat låten i korta ordalag: ”The song 53rd & 3rd speaks for itself. Everything I write is autobiographical and very real. I can’t write any other way.”

”53rd and 3rd” är en tungt malande treackordslåt. I jämförelse med The Ramones i övrigt ganska glättiga repertoar är ”53rd and 3rd” en bottenlöst mörk sång. Låten ångar av ångest, äckel, paranoia och aggression. Samtidigt som låtens huvudperson vill bli upplockad av en torsk – skräms han av tanken på vad som kan hända. 

Dee Dee Ramone, aka Douglas Colvin, lyckades aldrig komma ut ur sitt drogberoende. Kanske är det ett ödets ironi att Dee Dee dog av en överdos 2002 bara någon månad efter att the Ramones hade valts in i rockens Hall of Fame.
”We were so weird. Singing about some guy coming back from Vietnam and becoming a male prostitute and killing people? This is what we thought was normal.”
I en intervju kommenterar Dee Dees kollega Johnny Ramone ”53rd & 3rd”.
 
 

*Albuminspelningar med "stora" band kunde vid den här tiden gå på en 500 000 dollar.

 

Lyssna på låten här:

 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Daniel K

Mitt namn är Daniel K och jag är en rocker. Välkommen till min blogg. På den här bloggen kommer jag varje söndag publicera en ny miniessä om inspirationskällorna inom populärkulturen. Vare sig ni gillar dem eller inte, får ni gärna skriva en kommentar. Jag hoppas ni får en givande läsning!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela