I Miss My Sky (Amelia Earharts Last Days)

Heather Nova I 2005

Sometimes I wonder
Why we're always coming down
And why we need to touch the ground

Någongång i tjugoårsåldern besökte Amelia Earhart för första gången en flyguppvisning i Long Beach, Kalifornien. Händelsen skulle radikalt förändra hennes liv. Amelia blev så fascinerad av vad hon såg att hon inte kunde släppa det ur tankarna. Nästa morgon fick hon följa med ett plan upp för en tio minuters flygning över Los Angeles. Från den dagen visste Amelia Earhart att det var flygning hon ville ägna sitt liv åt.

Hon började ta flygkurser och använde sina sparpengar till att köpa sitt första enmotoriga flygplan. En gul skönhet som hon döpte till ”Canary”. Trots att hon kraschade vid ett flertal tillfällen fortsatte hon med sitt kall. 1922 började Amelia medverka i olika rekordförsök. I en tävling slog hon det kvinnliga höjdrekordet genom att flyga 4 500 meter över marken.

Några år senare, 1926, fick hon ett erbjudande att bli den första kvinnan att korsa Atlanten i ett flygplan. En berömd New Yorkpublicist, George Putnam (som sedermera skulle bli hennes man), sponsrade evenemanget. Nu skulle inte Amelia Earhart flyga planet själv. Det skulle en manlig besättning göra. Hon skulle bara vara passagerare.

Men Amelia Earhart accepterade erbjudandet och 1928 blev hon den första kvinnan att flyga över Atlanten. Trots att hon inte suttit bakom spakarna blev hon, inte den övriga besättningen, hyllad som hjälte när de kom tillbaks till New York. Det arrangerades en parad till hennes ära genom staden och President Coolidge tog emot henne i Vita Huset.

Man kan säga att Amelia Earhart på många sätt kom rätt i tiden. Flygnäringen var i sin linda. En ung, vacker, äventyrlig kvinna var precis den omslagsflicka flygbolagen sökte för att göra reklam för branschen. Hon fick anställning av TWA för att locka fler kvinnor att använda trafikflyget.

Till saken hör dessutom att Amelia var påfallande lik Charles Lindbergh. Hon fick snabbt smeknamnet ”Lady Lindy”. Vid det här laget var Amelia Earhart världsberömd. Hon medverkade ständigt i tidningsspalterna, både som skribent och bland nyhets- och vimmelartiklarna. Tidningarna sålde mängder av lösnummer på hennes namn.

Hon fick också enorm betydelse för den gryende kvinnorörelsen, genom att slå sig in på en traditionell manlig bransch och gång på gång bevisa att kvinnor kan utföra samma bedrifter som män. Men någonstans långt inom sig närde hon drömmen att faktiskt bli den första kvinnan som korsade Atlanten. Att göra det på riktigt, så att säga. 1932 hade ingen annan person lyckats upprepa Charles Lindberghs bedrift att flyga solo över oceanen.

Den 20 maj det året, exakt fem år efter Lindberghs flygning, var det dags för Amelia Earhart att göra sitt försök. Rutten var planerad från det amerikanska fastlandet till Storbritannien. Hon startade från New Foundland men kom sen ordentligt ur kurs. När hon tjugo timmar senare landade i Londonderry på Nordirland skrämde hon i det närmaste slag på lokalinvånarna. Men rekordet var slaget. Amelia blev den första kvinna att flyga över Atlanten. Den här gången på riktigt.

Än en gång blev det äreparad genom New York. Massvis med ordnar, medaljer och publicitet. Än en gång fick hon träffa presidenten, den här gången Hoover, i Vita Huset. Amelia Earhart fortsatte att slå rekord på löpande band. Förutom en lång rad hastighetsrekord, blev hon också den första piloten att flyga mellan Hawaii och amerikanska fastlandet (tio personer hade försökt innan Earhart och samtliga hade mist livet). 

Nu fanns det bara i princip endast ett rekord kvar att slå. Att bli den första kvinnan att flyga jorden runt. 1935 gjorde Amelia Earhart tillsammans med sin manlige navigatör sitt första försök. Rutten skulle gå från Kalifornien, medsols längs med ekvatorn tillbaka till det amerikanska fastlandet. Men planet störtade redan vid start. Genom ett under överlevde Amelia och hennes passagerare.

Men Earhart gav inte upp sin dröm. Två år senare gjorde hon ett nytt försök. Den här gången skulle hon dock på grund av årstiden flyga motsols. Den 1 juni 1937, vid 40 års ålder, startade Amelia och hennes navigatör i Florida och gav sig ut över Atlanten.

Till att börja med gick allt bra. Från Puerto Rico till Sydamerika. Från Sydamerika till Röda havet och vidare till Pakistan. Den 29 juni hade Amelia avverkat två tredjedelar av rutten och nått Nya Guinea. Hon hade dock insjuknat i dysenteri. Även planet hade fått sina törnar och reparerats vid ett flertal tillfällen. Bortsett från det gick allt enligt planerna. Hon hade nu endast sluttrippen över Stilla Havet kvar. Vid midnatt lokal tid gav hon sig av från Nya Guinea. Sen sågs hon aldrig mer.

Klockan sju på morgonen nådde ett anrop från Amelia ett närbeläget amerikanskt krigsfartyg. Hon meddelade att bränslet höll på att ta slut. En timme senare kom det sista radiomeddelandet. Kortfattat gav hon en positionsangivelse. 

Man tror att Amelia Earhart måste ha störtat någonstans i närheten av Howlandöarna i Stilla havet. Det fanns en räddningsflotte på planet. Men vare sig planet, eller flotten eller Amelia och hennes medpassagerare hittades någonsin.

President Roosevelt satte i gång den största räddningsoperationen som världen dittills hade skådat för att hitta henne. Nio krigsfartyg, 66 flygplan deltog i sökandet till en kostnad av fyra miljoner dollar – utan resultat. Den 18 juli avslutades sökningarna.

Amelia Earharts försvinnande har blivit föremål för en omfattande mytbildning. Enligt vissa teorier blev hon tillfångatagen av den japanerna. Andra påstår att hon arrangerade sin egen död och att hon levde i åratal tillsammans med lokala fiskare i Stilla havet.

Heather Nova, singer/songwritern från Bermuda, är en av de som fångats av Amelia Earharts öde. Hennes fina och existentiella sång till aviatrisen, ”I Miss My Sky”från albumet Redbird, är en hyllning till kvinnan som inte bara korsade Atlanten, utan också var en förebild för tusentals andra kvinnor jorden runt. I låten utgår hon från att Earhart överlevt kraschen på en söderhavs ö, men längtar efter att få flyga igen.

And why we need to touch the ground
And why I didn't keep on heading
right on up to heaven
I miss my sky

Här i Sverige är annars Heather Nova mest känd för sitt samarbete med den svenska gruppen Eskobar på låten ”Someone New”. Men hon har en lång karriär bakom sig. ”I Miss My Sky” är kanske en av hennes allra bästa sånger.

Nu är Heather Nova inte den enda artist som har sjungit om Amelia Earhart. Aviatrisen finns omnämnd i en lång rad låtar av olika artister. Även Joni Mitchells sång ”Amelia” från albumet Hejira är löst baserad på hennes öde, där Mitchell väver ihop flygaressets historia med sin egen skilsmässa.

Amelia Earhart blev flygets första omslagskvinna. Hon kommer alltid att bli ihågkommen för sitt mod, visioner och för sina landvinningar – både för flyget och för kvinnornas frigörelse. Innan hon gjorde flygningen som skulle bli hennes sista hade hon skrivit ett brev till sin man för att öppnas, fall i fall, hon inte skulle komma tillbaka. Brevet slutar med orden:”Please know I am quite aware of the hazards ... I want to do it because I want to do it. Women must try to do things as men have tried. When they fail their failure must be but a challenge to others.”