Låten och inspirationen

Det här är inte en blogg om rock. Det är en blogg om inspirationskällorna bakom. Människor, händelser och platser som skapat musikhistoria.

Döden är en skinksmörgås och andra skrönor

Publicerad 2022-06-19 14:27:00 i Allmänt,

American Girl

Tom Petty & The Heartbreakers I 1977

She stood alone on her balcony
Yeah, she could hear the cars roll by
Out on 441 like waves crashin' on the beach

Skrönor. De finns överallt runt oss. Sprider sig som bananflugor i ett skitigt kök. Och har de en gång fått fäste – är de i det närmaste omöjliga att få bort. Skrönor och vandringssägner finns det gott om i rockhistorien.

Mot slutet av 1976 spelade Tommy Petty och The Heartbreakers in en singel som de hade höga förhoppningar om. De kallade den ”American Girl”. Den var Byrdsinspirerad med ett ”Bo Diddley-komp”. Låten handlade om en ung kvinna som står på balkongen till sin lägenhet och ser ut över horisonten. Hon kan höra bilarna från den närbelägna motorvägen, de låter som bränningarna från havet. Hon drömmer om ett bättre liv.

Well, she was an American girl
Raised on promises
She couldn't help thinkin'
That there was a little more to life somewhere else

När den släpptes det följande året gick den obemärkt förbi. Faktum är att ”American Girl” inte ens lyckades ta sig in på den amerikanska singellistan. När Tom Petty och The Heartbreakers släppte sin debutalbum 1978 fanns låten med som slutspår. Men när Rolling Stone skrev sin recension över plattan tog det inte ens notis om singeln. Annat var det på andra sidan Atlanten. I Storbritannien fick Tom Petty snabbt en kultstatus och ”American Girl” fick genast en bra placeringen på den engelska listan och hyllades av NME som en av de bästa singlarna från 1977. Men i USA var det tyst. Tom Petty var frustrerad över att radiostationerna inte spelade den.

”American girl” var nog för evigt dömd att falla i glömska i USA. Men efter några år hände något märkligt. Låten fick sitt eget liv. Det började gå rykten om att den var baserad på verkliga händelser. Tom Pettys fans hävdade att den unga kvinnan i texten var en ung studentska på University of Florida i Gainsville. Och att hon tagit livet av sig genom att hoppa från balkongen på sin studentlägenhet i Beaty Towers på campuset. I vissa versioner var hon hög som en skyskrapa på LSD. I andra var det en noggrant planerad suicidplan.

Tecknen fanns där överallt. Tom Petty kom själv från Gainsville och det påstods att han hade en lägenhet i närheten av campuset. I låten nämner han Route 441, motorvägen som passerar universitetet. Många drog sig till minnes att en tjej verkligen hade hoppat från höghuset men ingen kunde minnas hennes namn. Ryktena blev mer och mer intensiva. Till slut hade det blivit till en sanning.

Nu började en förvånad Tom Petty vakna till liv. Den lilla universitetsstaden Gainsville i Florida är ungefär lika stor som Borås. Den har fostrat osannolikt många rockstjärnor. Både Tom Petty och samtliga medlemmar i hans Heartbreakers kommer härifrån. Precis som Stephen Stills samt Bernie Leadon och Don Felder från Eagles. Och alla verkar någon gång i tiden ha arbetat i Lipham Music, staden musikaffär.

Tom Petty dementerade å det bestämdaste att hans låt skulle ha någon som helst förankring i verkligheten.  Nog kom han från Gainsville men inte från det flashiga universitetsområdet utan från ”Hillbilly/redneck-delen” eller som han förklarade för NPR Fresh Air 2008. “My family wasn’t involved in the college, you know. They were more of just your white trash kind of, you know, family. And so I have that kind of background, but I always kind of aspired to be something else.”

Petty försökte förgäves att stoppa ryktesspridningen men det var för sent. Vid det här laget brydde sig ingen om vad Petty sa. Han var ju bara låtens upphovsman.

Låten var inte ens skriven i Florida. För författaren Paul Zollo berättade Tom Petty att han bodde i södra Kalifornien när han skrev den. “I was living in an apartment where I was right by the freeway. And the cars would go by. In Encino, near Leon [Russell]’s house. And I remember thinking that that sounded like the ocean to me. That was my ocean. My Malibu. Where I heard the waves crash, but it was just the cars going by. I think that must have inspired the lyric.”

Fakta är att något självmord av det här slaget kan varken universitetsledningen eller polisen i Gainsville bekräfta. Men vad spelar fakta för roll när det gäller vandringssägner? De lever sitt eget liv har sina egna oskrivna lagar. Skrönor har inga tyglar, inga spärrar. Och än idag sitter myten stenhårt fast bland invånarna i Florida.

Nu är ”American Girl” inte den enda vandringssägnen i rockhistorien. En av de mest seglivade berör historien om ynglingen som 1987 tog en hel radiostation i Denver, Colorado som gisslan och tvingade dem spela The Smithslåtar. Nu är den inte helt korrekt …

Det var Denver Post som först rapporterade om händelsen. I en kortfattad artikel skrev de: “last minute change of heart apparently averted the hijacking of a Lakewood radio station but left an Arvada teenage in jail Wednesday." Artikeln fortsatte med att berätta den unge desperadon blivit identifierad som James Kiss, som i polisförhör vittnat om att han tänkte ta över hela radiostationen KRXY. Men enligt polisens talesman överlämnade sig Kiss till en av stationens anställda innan han hann göra allvar av sina planer.

Sanningen var att Kiss inte kom längre än till radiostationens parkeringsplats innan nerverna svek honom. Men i baksätet i hans bil hittade man ett flertal skjutvapen och ammunition samt en plastkasse full med The Smithskassetter. Killens motiv för dådet var att han tyckte radiostationen spelade för "ytlig" musik. I polisrapporten noteras dessutom att han bar en Morrissey-knapp på jeansjackan.

Men nu börjar historien ta sin egen väg. Det dröjer inte länge förrän det blir en sanning att han faktiskt tog radiostationen som gisslan i fyra timmar. När Morrissey sju år senare intervjuas av magasinet Details bekräftar han själv historien och är dessutom irriterad över att fler medier inte skrivit om den:  “'If it was any other artist, it would have been world news. But because it was poor old tatty Smiths it was of no consequence whatsoever,”. För Morrissey var det en självklarhet att någon tar gisslan för de inte spelar hans låtar.

James Kiss blev inte ens dömd för händelsen. Domaren ansåg att det inte hade begåtts något brott. Efter några började James Kiss på college, blev av med sina depressioner och enligt olika källor arbetar han numera med att hjälpa andra ungdomar. 

Den mest bisarra skrönan tar upp Mama Cass död. Den 29 juli 1974 hittades Cass Elliot överraskande avliden i sin lånade lägenhet* i Mayifair, London. Dödsbudet satte i gång en lavin av rykten. Alltifrån att hon hade blivit mördad av FBI till att hon dött i barnsäng när hon födde sitt och John Lennons kärleksbarn.

Mama Cass var en av medlemmarna i USA:s kanske mest dysfunktionella familj; Folk/popbandet The Mamas & The Papas. Medlemmarna knarkade, vänstrade och grälade med varandra så det stod härliga till. Och det var nog ingen som var förvånad när gruppen upplöstes i slutet av 60-talet.

Mama Cass gick vidare och satsade på en solokarriär. Hon var trött på sin ”Big mama”-image och gjorde allt för att gå ner i vikt och få bort hippiestämpeln. Vid tiden för sin död hade inlett en framgångsrik solokarriär. Dagen innan hon gick bort hade hon avslutat en serie konserter på The Palladium. Kvällen firade hon Mick Jaggers födelsedag på ett cocktailparty han arrangerade i sin bostad i Chelsea. Men på morgonen dagen därpå hittades hon död. 32 år gammal. Inför en förstummad presskår gick hennes manager ut med att hon hade kvävts av en skinksmörgås.

Skinksmörgås?

Det finns många legendariska dödsfall inom rocken; artister som dött i bilkrascher, flygkrascher, blivit strömförande på scenen, drunkningsolyckor, kvävts av sina egna spyor, kvävts av någons annans spyor. Men att sätta en skinksmörgås i halsen. Holy shit.

Nyheten spred sig som en löpeld över världen. Teleprintrarna knastrade på redaktionerna. Reportrarna slogs om scoopet. Allmänheten häpnade över de sensationella uppgifterna. Det var bara det att de inte var sanna.

Obduktionen visade att Mama Cass hade dött i sömnen av en hjärtinfarkt. Döden kom egentligen inte som någon överraskning. Cass Elliot var gravt överviktigt, använde regelbundet lätta droger och hade den senaste tiden plågat kroppen med hårda bantningskurer. Orsaken till det märkliga ryktet var att på nattduksbordet hade man hittat en halväten skinksmörgås. Läkaren som skrev dödsattesten hade antytt att kanske hon satt i halsen. Det räckte för att sätta i gång ryktesspridningen. Än idag lever sägnen om sångerskan märkliga bortgång.

Åter till Florida. ”American Girl” fick till slut sitt erkännande. När den släpptes på nytt 1994 gick den upp bland de tio bästa på billboardlistan. Den har varit med på soundtracket till ett flertal filmer och brukar rankas högt i olika omröstningar som en av de bästa rocklåtar som någonsin gjorts.

Men är ryktet sant? Tom Petty är lite av rockens underdog. Han växte upp i en arbetarfamilj. De hade mat för dagen men inte mycket mer. Pettys alkoholiserade far jobbade som dörrknackare med att kränga försäkringar. Allt som oftast gav han barnen stryk med sitt bälte.

Tom Pettys liv förändrades en dag när han som barn fick följa med sina föräldrar till en filminspelning med Elvis. Då Petty såg The King of Rock irl förstod han vad han ville göra här i livet.

”American Girl” handlar inte om något självmord. De är Tom Petty själv som är tjejen på balkongen. Flickan som vet att det finns något mer därute, som så förtvivlat vill komma bort den tillvaro hon lever i. Och precis som låtens huvudperson så lyckade Tom Petty uppfylla sina drömmar. Men via ryktesvägen förvandlades låten till något annat. Varför? Det är som de säger där borta i väster:

A good story is a good story.

”Urban legend. It's become a huge urban myth down in Florida. That's just not at all true. The song has nothing to do with that. But that story really gets around... They've really got the whole story. I've even seen magazine articles about that story. "Is it true or isn't it true?" They could have just called me and found out it wasn't true.”
                                         Tom Petty svarar på en direkt fråga om det finns någon sanning i ryktena kring ”American Girl”.
 
 
 
 
*Lägenheten på Curzon Street tillhörde Harry Nilson och Mama Cass hade lånat den under några veckor. Fyra år senare dör Keith Moon av en överdos i samma lägenhet.
 
 
Lyssna på låten här:
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Daniel K

Mitt namn är Daniel K och jag är en rocker. Välkommen till min blogg. På den här bloggen kommer jag varje söndag publicera en ny miniessä om inspirationskällorna inom populärkulturen. Vare sig ni gillar dem eller inte, får ni gärna skriva en kommentar. Jag hoppas ni får en givande läsning!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela